Om visioner och möjligheten att uppnå dem


09 Sep
09Sep

Ny mandatperiod och kanske ny vision? Men är er vision möjlig att sträva efter att uppnå?

En grundläggande förutsättning i det offentliga Sverige är att de politiska målen är styrande. Målen bestämmer inriktning och hur långt man vill nå. Förvaltningarna ska i sin tur verkställa denna vilja.

Politiska visioner och mål är resultatet av kompromisser och förhandlingar. Därför är de ofta medvetet formulerade så att de ska vara accepterade av många, vilket i sin tur leder till generella formuleringar och luddiga uttryck. Och när man menar att målen är STORA och ska utpeka en riktning för organisationen så kallas de visioner. Men syftet är fortfarande att uttrycka den politiska viljan att uppnå något, att förändra till det bättre. Fast ibland undrar man om de kan uppfylla sitt syfte överhuvudtaget.

Med en vision menar vi en tydlig bild av en önskvärd framtid, en bild som sätter igång processer. En bra vision leder till aktiviteter inom organisationen och kan så småningom transformeras till långsiktiga och kortsiktiga mål.

Det finns massor av exempel på visioner eller långsiktiga mål som är ganska självklara: ”att bli en attraktiv kommun att leva i”, att ”sträva efter allas lika värde” eller att ”främja den demokratiska utvecklingen”. Problemet är inte den fina intentionen som de uttrycker. Problemet är snarare att de är så självklara att de blir intetsägande. Vad är alternativet till att bli en attraktiv kommun? Att sträva efter avfolkning? Allas lika värde är en mänsklig rättighet. Vidare är det självklart att sträva efter att utveckla demokratin, för vad är alternativet? Anarki?

För att belysa problemet i detta tar vi ett exempel från ett landsting som har som vision att ha ”nöjda medborgare”. Återigen, kan man säga emot det? Det finns inget alternativ till den visionen. Men vad händer med de storslagna orden i verkligheten?

Visionen om att ha ”nöjda medborgare” var troligen inte menat så att alla skulle vara nöjda med allt. Politik handlar om prioriteringar och även om det inte sägs så ofta, så i verkligheten, när något prioriteras betyder det också att något annat prioriteras bort. Resurserna är inte oändliga. Så när en sjukvårdsnämnd väljer t.ex. att satsa på att förkorta köerna för ögonsjukdomar så väljer nämnden också att inte korta köerna till ortopedin. Med ovan resonemang kan man säga att målet att ha ”nöjda medborgare”, om det tolkas bokstavligt, borde vara omöjligt att uppnå.

Frågan är hur stor effekt den politiska önskan om att ha ”nöjda medborgare” har på verksamheten, dess resultat och inte minst på medborgarnas livskvalitet. Vi kan i vart fall konstatera att den inte går att använda i verkligheten för verksamhetsstyrning. Så här kommer ett tips: om ni vill använda er vision till något överhuvudtaget, se då till att den säger något om er politiska vilja. Något konkret, med verkligt innehåll som anger önskad riktning.

Verksamheten måste fungera. För att kunna fungera behöver förvaltningen mer begripliga och för verksamheten användbara formuleringar. Någon får därför i uppgift att försöka förstå vad man faktiskt menade med visionen från början och beskriva det i mer praktiska formuleringar. Visionen bryts ner till verksamhetsmål och den i sin tur till mål för enheterna och man definierar indikatorer som ska mätas och följas upp… Därför uppstår det komplexa målsystem där det kan finnas flera hundra delmål. Tanken är att detta system ska skapa förutsättningar för och bidra till att uppnå visionen. Målens mål är att få verksamheten att sträva efter att uppnå visionen. Men det är svårt att formulera mål om visionen var obegriplig eller för luddig. Och det är lätt att tappa den röda tråden.

Sjukvårdsnämnden från exemplet ovan ger sin förvaltningschef i uppdrag att formulera verksamhetsmålen för den ortopediska verksamheten. Ett av målen och indikatorerna är att kunna erbjuda behandling för patienter med en viss typ av ryggbesvär operation inom sex månader, samma väntetid som förra året.

Kan detta mål bedömas vara en (logisk) del av visionen att ha ”nöjda medborgare”?   Delmålet är säkert logiskt i sammanhanget där verksamheten som helhet ska styras. Det är också säkert en realistiskt satt väntetid som tar hänsyn till många faktorer. Men hur motiverar man att medborgarna kommer att vara nöjda eftersom väntetiden är inte bara ganska lång utan inte är bättre än förra året? Vi menar att problemet i vårt fiktiva exempel är hur visionen är formulerad och inte hur målet är satt. För att kunna skapa ett bra målsystem som kan användas till att styra verksamheten är det ett viktigt första steg att ha en vision som är begriplig och som har ett konkret innehåll som uttrycker er politiska vilja.

Kommentarer
* E-mailadressen publiceras inte på hemsidan.